Att bo i en bostadsrätt
När du äger en bostadsrätt är du medlem i en bostadsrättsförening och har en andel i den. Du äger rätten att bo i din lägenhet och har ansvar för att reparera och underhålla den. Bostadsrättsföreningen ska godkänna nya medlemmar och fattar beslut om större förändringar i fastigheten, som exempelvis att bygga balkonger.
En bostadsrättsförening är en ekonomisk förening som styrs enligt bostadsrättslagen. Medlemmarna äger och förvaltar hus, mark och gemensamma utrymmen gemensamt. En styrelse sköter det löpande arbetet och den väljs vid föreningens årsmöte.
Bor du i en bostadsrätt betalar du en avgift till föreningen som äger fastigheten. Om du lånar pengar till en bostadsrätt måste du betala ränta och amorteringar. Utöver avgiften till föreningen tillkommer det kostnader för hushållsel.
I avgiften ingår vatten, värme, TV, bredband, telefoni och sophämtning.
För extra taggar, mejla till styrelsen info@brunkebergsgarden.se. Kostnad 150 kr per tagg.
Husarbete är ett sammanfattande begrepp för hushållsarbete och ROT-arbete. Skattereduktion ges bara för arbetskostnad. Material- och resekostnader i samband med husarbetet ger inte rätt till skattereduktion.
Grundregeln för husarbete är att du ska bo i bostaden där arbetet utförs eller ha den som fritidsbostad. För att du ska få skattereduktion för ROT-arbete krävs dessutom att du äger bostaden (småhus, bostadsrätt, eller ägarlägenhet) där ROT-arbetet utförs.
Skattereduktion för husarbeten medges med halva arbetskostnaden för husarbete men högst 50 000 kr per person och år. Under menyn länkar hittar du en länk till Skatteverkets sida om ROT-avdrag för ytterligare information.
Ja, det är oerhört viktigt att teckna ett bostadsrättstillägg, eftersom de skador man ansvarar för som bostadsrättsinnehavare kan innebära en reparationskostnad på flera hundratusen kronor.
Uteplatserna som ni har på era baksidor är inte medlemmens egendom eller för medlemmen att beakta med fria händer och att göra som man känner och tycker.
UTEPLATSERNA tillhör föreningen och ni som medlemmar som har en uteplats har DISPONIBEL RÄTT till dem att omhänderta dessa i dess utseende som de bygger på. Enligt stadgarna och inkomna beviljade ansökningar har ni utifrån det rätt att inreda.
Alla medlemmar som har uteplatser ansvarar för att den grönska som finns planterad, eller som planteras. Växter får inte vara högra än 1,7 meter ovan mark enligt stadgarna.
Samtliga tänkbara byggnationer, såsom trädäck, skiljeplank, eller liknande, som önskas uppföras måste ansökas och godkännas av förvalningen och styrelsen. Om otillåtna arbeten påbörjas, kan ni bli återställningsskyldig till uteplatsens ursprungliga skick.
Det är förbjudet att skruva upp markiser eller tyger och förankra dessa i fasader eller balkongkonstruktioner. Detta kommer aldrig att godkännas, särskilt efter att fasaderna blivit nymålade och reparerade.
Växtlighet är fint men måste underhållas. Tujor får planteras efter godkännande, men de får inte överstiga en höjd på 1700 mm. Detta gäller även andra höga växter som syren, schersmin mm.
Gräsmattor och andra mindre planteringar måste klippas regelbundet och tomten ska hållas välvårdad.
Rökning är häslovådligt. Tänk på att rökning under balkonger inte är tillåtet då röken stiger och kan störa grannar ovanför. Rök en bit bort på uteplatsen.
Ansök hos Renew och Styrelsen.
Att bo i en hyresrätt
När du hyr äger du inte din bostad. Hyresvärden ska underhålla och reparera lägenheten. Går något i lägenheten sönder felanmäler du per telefon eller mail.
De allmännyttiga bostadsföretagen och de större privata värdarna bestämmer hyran efter förhandlingar med hyresgästföreningen. Hyresbeloppet baseras bland annat på ålder, storlek, planering, utrustning, hiss, tvättstuga och så vidare.
Besiktiga lägenheten innan du flyttar in och kontrollera att allt är helt och fungerar som det ska, gärna tillsammans med värden. När du väl flyttat in är det du som har ansvar om det uppstår några skador.
Om du vill byta lägenhet med någon annan måste båda hyresvärdarna godkänna bytet. Värden kan säga nej om den nya hyresgästen bedöms vara olämplig, till exempel inte tidigare har betalt sin hyra eller stört sina grannar. Många fastighetsägare och förvaltningsbolag har dessutom ofta egna interna bytesköer.
Du kan mista din besittningsrätt och därmed kontraktet till din hyresrätt om du hyr ut i andra hand. Tala därför med din hyresvärd och skriv ett godkänt andrahandskontrakt med den som ska hyra av dig där andrahands hyresgästen avstår från besittningsskyddet.
Om du hamnar i tvist med din hyresvärd kan hyresnämnden i de flesta fall fatta beslut om vem som har rätt. Om du dröjer med att betala din hyra riskerar du att bli av med din bostad.
Om värden vill bygga om eller riva huset, kan ditt besittningsskydd hävas efter beslut av hyresnämnden. Du har då rätt att få en tillfällig lägenhet som ersättning. Den ska vara jämförbar med din ordinarie bostad.
Om du vill säga upp ditt kontrakt ska du göra det skriftligt. För dig som hyresgäst gäller enligt hyreslagen en uppsägningstid på högst tre månader. Tiden räknas i hela kalendermånader. Det betyder att du normalt behöver betala hyra, även om du flyttar tidigare än uppsägningstidens slut.
Hyra ut i andrahand
Vill du hyra ut din hyresrätt eller bostadsrätt i andra hand så måste du söka tillstånd hos styrelsen. För att göra det så behöver du skriva ut och fylla i blanketten ”hyra ut hyresrätt” eller ” hyra ut bostadsrätt” och lämna den till styrelsen. Dom finns under ”Blanketter” i menyn på startsidan.
Hyresnämnden handhar ärenden som gäller andrahandsuthyrning. Här kan du läsa vad som gäller detta
Reglerna om andrahandsuthyrning står i 7 kap 10-11 §§ Bostadsrättslag (1991:614) och i Jordabalk (1970:994) 12 kap 39-40 §§ hyreslagen. Lagarna finns länkade under ”Dokument” i menyn.